Missionskyrkan i Arvika. Blogg

Jag -en bloggare

15 februari, 2010

Så sitter jag här vid min dator och har blivit en bloggare. Vad skriver man? Kan mina tankar och funderingar vara intressanta för någon annan att läsa? Frågetecknen är många.

Jag går en fotokurs på vuxenskolan i vår. Jag har märkt att det har påverkat mitt sätt att se saker runt omkring mig, jag ser möjliga objekt överallt och funderar över hur jag ska fånga den perfekta bilden. Oftast är att jag ser en fantastisk vy, knäpper ett foto men resultatet motsvarar inte riktigt verkligheten. Det är många komponenter som ska bli rätt för att fånga ögonblicket i bilden som jag vill förmedla till den jag sedan vill dela min upplevelse med genom bilden.

Visst är det ofta så med orden också. Varje dag är fylld av upplevelser som påverkar oss på olika sätt, men det är inte alltid lätt att hitta ord för sina tankar. Utan de rätta orden kan en fantastisk upplevelse bli som ett foto utan dynamik.

Min önskan är att jag trots allt ska kunna förmedla något av värde till Dig som läser. Så håll i hatten, nu kör vi!

Postat i Ingrid Nilson. Ordförande | 3 kommentarer »

Oväntat besök

15 februari, 2010

Vi fick en vistelse på Selma Spa i present, hustrun och jag. Simbassäng, gym, skidspår, massage och underbar mat. Fantastiskt avslappnande. Så även vid frukostbuffén. Vi satt vid ett fönsterbord med härlig utsikt över vinterlandskapet. Gick och hämtade lite mer. Ägg och annat gott. Vandrade lugnt tillbaka mot fönstret och satte mig igen. Registrerade i ögonvrån att något var lite annorlunda på min plats. Då hör jag hustrun pipa: ”Nämen…!” Ljudet kom inte från mitt bord! Jag tittade upp. Där satt fel kvinna! Hon såg lite förvånad ut! Jag hade visst satt mig på helt fel plats! Pinsamt. Medan jag reste mig upp blev munterheten vid borden intill rätt stor. ”När du får oväntat besök”, var det någon som citerade. Efter att ha satt mig vid rätt kvinna vänder jag mig om till den okända och frågor om hon har Gevalia. Fel fråga i Löfbergs Värmland. Sen lugnade det hela ner sig, med avbrott för fnisspaus.

Egentligen kunde man ju tagit tillfället i akt och konverserat lite. Men det kändes inte riktigt naturligt. Annars var det ju det Gevaliareklamen brukade handla om. Ett oväntat besök, och sedan några som sitter och pratar förtroligt med varandra.

Det får mig att tänka på en helt annan konversation efter ett oväntat besök. Killen hette Nikodemus, var en ganska lyckad medborgare, skriftlärd och nyfiken. Han ville veta mer om Jesus, men var som så många av oss; lite blyg och rädd för vad andra skulle tänka. Han satte sig inte vid fel bord. Han gick iväg på natten och satte sig mycket medvetet intill Jesus och ställde frågor rakt från hjärtat.

I Arvika kör vi ”100 dagar med Jesus” nu. Alla läser samma texter samma dagar. Det är riktigt spännande. Denna vecka handlar det om nämnda samtal mellan Jesus och Nikodemus i Johannes kap. 3. Det handlade om att få ett nytt liv och resulterade i världens mest kända bibelcitat. ”Så älskade Gud….” Jag hoppas verkligen att många ska våga vara lika ärliga och nyfikna som Nikodemus. Då vet jag hur det kan gå. Det är vi som får oväntat besök i våra liv. Av Jesus! Ett besök med fantastiska möjligheter. Han stannar gärna kvar ”vid ditt och mitt bord”. Där börjar det nya livet!

Postat i Per Knutsson. Pastor | Kommentering avstängd