10 juni, 2010
Kom till kyrkan i dag och hörde psalmsång från en vacker kör. Tänkte först att det är väl den skolkör som brukar öva här. Men nej. Det är ju studentdag i dag och till min förvåning visade det sig att ett par hundra skolungdomar satt i andäktig tystnad i vår kyrka. Tydligen går det an att vara i Missionskyrkan trots den pågående debatten om skolavslutningar ska kunna ske i kyrkolokaler. Dom är så välkomna!
Nu lånar vi faktiskt ut vår kyrka utan krav på att få medverka. Lokalen är inget sakrament som kräver en präst! Sen kan man ju ändå fundera på hur skadligt det kan vara att få höra det som jag ofta talat om på skolavslutningar; typ: ”Du är oändligt värdefull, för Gud vill att du finns!” eller ”Ta vara på ditt liv och dina medmänniskor. Kom i håg denna sommar att det inte är någon slump att du finns”. Men nuförtiden blir jag inte ombedd att påminna ungdomar om sådana saker.
Samtidigt ska det inte råda någon tvekan om att religionsfriheten är viktig för oss kristna. Muslimska vänner, hinduer, buddhister eller judar… Alla har samma människovärde även om jag inte tror som dom. Och alla har rätt att möta respekt. Men är det verkligen bara ateismens livsåskådning som har fritt tillträde till skolorna. Den ideologin verkar inte behöva någon passersedel. Men nej så enkelt är det nog inte. För runtom hela vårt land så sjunger små och stora barn i dessa dagar om ”Guds godhets rikedom” och om att tänka på ”den nåd som räcker året om”. Inte illa!
Postat i Per Knutsson. Pastor | Inga kommentarer »
28 april, 2010
Denna regniga dag åkte jag och Per ut till Kyrkeby för att ge information om Missionskyrkans konfirmationsläsning. Vi riggade upp projektor och duk, bord med godis och informationsblad. Godiset gick som vanligt åt fruktansvärt fort, men informationen däremot, den var ungdomarna lite mer försiktiga med att ta. Det är lite roligt att se hur ungdomarna beter sig när de närmar sig godiset, de slänger en snabb blick på infon men tar istället en godis. En del kilar kvickt förbi och kikar bara i godisskålen, och någon annan springer fram, tar en lapp och är sen som bortblåst. Tänk vad olika saker lockar människor. För några krävs att man själv går fram med en näve godis och frågar om de har tänkt att konfirmera sig, medan andra självmant ställer sig bredvid en och frågar.
Förhoppningsvis lyckades vi muta tillräckligt många med godis och lite glädjande bilder och information så vi till hösten har ett härligt gäng med konfirmander!
För intresserade:
Ladda ner anmälningsblanketten eller läs informationsbladet nedan.
Folder konfainfo 2010/2011
Postat i Sayuri Kikuchi. Ungdomsledare | Inga kommentarer »
4 april, 2010
Hej igen.
Denna vecka har gått alldeles för fort, första delen av veckan bestod av det vanliga arbetet och avslutades sedan med en fantastisk påskhelg. Under påskhelgen har det blivit många kyrkbesök men även med besök hos vänner och släkt. I allt detta har det blivit en hel del grunnande vad påsken går ut på och vad den betyder för mig.
Nu ska jag ta er med till tisdagskvällen, där påsken började för mig i år.
Kl 17.50 öppnades dörrarna in till kyrkan och en ström av barn välde in för att börja denna veckas Gott och blandat. Alla barnen sprang hit och dit, upp och ner för att komma till sina grupprum där de träffade sina ledare. Under 10 minuter fick de vara med sina ledare och berätta vad de skulle göra i påsk. Därefter skulle de gå en påskpromenad i kyrkan, för denna gång var det inte som normalt, alltså ingen aktivitetsgång. De skulle besöka 5 stationer där de skulle få tävla som en grupp och vinna påskägg tillsammans. Alla barn skrattade och hade det roligt, alla var vinnare och fick äta påskägg i slutet av promenaden.
Men där slutar inte min berättelse utan det är egentligen här den börjar.
Alla barnen samlandes på kyrktorget för att starta en tidsresa tillbaka i tiden ca 2000år, det var pastor Per som var vår guide i tiden. Vi hade kommit till en plats där folket jublade och en man red in på en åsna i Jerusalem. Musik fyllde kyrktorget där ca 30 barn men myror i byxorna stod. Men medan Per pratade så lämnade myrorna barnen i fred och alla sinnen uppmärksammades när vi vandrade in i kyrksalen. Där på golvet var det levande ljus, bröd och kött från lamm samt saft i glas. Vi hade nämligen förflyttat oss i tiden fram till kvällen när Jesus och lärjungarna låg till bords och åt den sista måltiden. Alla barn blev lyriska när de fick smaka av det som bjöds. Per fortsatte att berätta medans barnen åt. När måltiden var över förflyttade Jesus sig ut i trädgården och vi fick följa med ”fram till kyrkscenen”. Per berättade om vad som hände i trädgården och alla barn satt som ”tysta lyssnade änglar”. Vi fortsatte fram i tiden till korset och vad det betydde under påsken, därefter fick vi gå ner i grottan ”lillasalen” där Jesus skulle ha legat. Men grottan var tom, -Jesus har uppstått för oss alla.
En vandrig i tiden med Per som guide, där våra Gott och Blandat barn fick ta del av påskens innebörd. Vilken bra start på påsken, Tack Per.
Postat i Mattias Axeland. SMU ordförande | Inga kommentarer »
31 mars, 2010
I går förmiddag ringde det i min mobiltelefon. Det var Ingemar i Mönsterås, som ringde från sin lastbil, bara för att höra hur det var med mig och min familj. Jag började min pastorsbana i Mönsterås. Under åren där kom Ingemar och hans fru Carina att bli ett stort stöd för mig, visade mig mycket omsorg. När vi skulle flytta därifrån (jag gifte mig sista året jag bodde där), sa de till oss, vi kan inte ses så ofta nu, men vi lovar hålla kontakten. Det har snart gått 25 år sedan dess och de har hållit sitt löfte. De är verkligen trogna vänner, som är rikt att få äga.
I skrivandets stund kommer jag från ett besök, hos en av församingens äldre medlemmar. Under besöket berättade hon, att idag på förmiddagen kände hon sig lite vissen och lite tvivlande på om Jesus glömt bort henne. Mitt besök blev för henne en påminnelse om att han inte gjort det. Jesus är en trogen vän som aldrig sviker oss, en vän som älskat oss så högt, att han gav sitt liv för vår skull. Det påminns vi om på ett särskilt sätt, denna vecka då vi firar påsk.
Passar på att önska alla bloggläsare en Glad Påsk!
Postat i Bo Jansson. Pastor | Kommentering avstängd
19 mars, 2010
Nyligen skulle jag skicka iväg ett mail, men det gick inte att få iväg det. Det fanns inga träffar på den adressen. Efter lite närmare kontroll av adressen, fann jag dock felet, jag hade skrivit dit en punkt för mycket. Någon dag senare kom min dotter hem och berätta att hon haft prov under dagen. Jag var bara en poäng från ett högre betyg sade hon snopet. Ett fel för mycket. I de här fallen hade ett fel inte så stor betydelse, men ett enda fel kan få stora konsekvenser.
I samband med en begravning för någon vecka sedan, växla jag några ord med kyrkovaktmästaren. Vi samtalade om att vid en begravning får inget gå fel. Han berättade då att en präst hade berättat för honom, att han vid minnestunden efter begravningsgudstjänsten gjort bort sig. Han sade en sak inledningsvis som han tänkte skulle lätta på stämningen, men istället blev det tvärtom, stämningen blev än mer tryckt. Han hade sagt något som var helt opassande i sammanhanget. Relationen mellan prästen, sörjande och övriga gäster blev kylig och felet var svårt att rätta till.
Osökt gick mina tankar till Predikaren 9:18, där står det: Ett enda fel kan fördärva mycket gott. Ibland behöver vi tänka efter både en och två gånger innan vi handlar, så det inte blir fel. Exempelvis när vi skall fatta ett viktigt beslut, tillrättavisa någon, hantera en konflikt eller tillfällen då vi måste väga varje ord vi säger.
Det är gott att vi har vår Herre att gå till, även när vi ställs inför sådana saker. Han kan ge hjälp, visdom och råd att handla rätt i svåra frågor och svåra situationer, så att vi om möjligt slipper göra fel som skadar både oss själva och andra, fel som fördärvar mycket gott. I psalm 32:8 står det: Jag vill ge dig insikt och lära dig den väg du skall gå, jag vill ge dig råd, min blick skall följa dig.
Postat i Bo Jansson. Pastor | Kommentering avstängd
10 mars, 2010
120 ungdomar och ett 30-tal ledare – årets Limaläger var fantastiskt! Mellan lördag och torsdag var ett stort gäng från Västra Värmland på skidläger, boendes på Ungärdeskolan i Lima, ett läger med tre decennier på nacken. Stämningen var på topp redan på bussfärden dit. Deltagarna från Arvika, Brunskog och Gunnarskog åkte tillsammans i en av de tre bussarna och resan fylldes av spännande tävlingar med fina vinster.
Första kvällen hade vi lära-känna lekar och kvällen avslutades med en andakt. Utgångspunkten för lägrets kvällsandakter var ur Apostlagärningarna 8:26-40, om Filippos och den etiopiske hovmannen. Berättelsen visualiserades genom drama och en av ledarna berättade mer om hovmannens bakgrund, hur hans tjänst såg ut, varför han rest så långt och varför han läste ur Jesaja. Vi fick många fina samlingar med bön och förbön och många ungdomar fick under lägret våga ta steg i tro. Två av kvällarna hade vi bibelstudium uppdelat i åk 7-8 och 9-gymnasiet. Temat för dessa studier var ”Skäl att tro” samt ”Steg i tro”. Undervisningen varvades med praktiska övningar med utrymme för egna tankar om skäl och steg i tro.
På dagarna åktes det skidor, snowboard, blades och pulka, och det gjordes också ett och annat besök på Experium, den nya anläggning med bad-, surf- och bowlingmöjligheter. Självklart var Fjällbagarn eller något av de andra caféerna ovanligt välbesökta under denna vecka, då lägrets många ledare och deltagare gärna tog sig en varm choklad eller semla mellan åken. Om det ens var några åk mellan fikapauserna. Hade någon av dem ute i backen presterat någon speciell vurpa var det givet att nominera dem till Vurpvästen. En härligt gul reflexväst med orange band med text och namnunderskrifter från tidigare ”ägare”. Västen ska bäras hela dan; i backen, på badet, i caféet, på bussen, vid maten, i duschen (åtminstone innan och efter)… fram tills nästa person utses för morgondagens ärofyllda uppdrag att bära Limalägrets stolthet. Jag kan avslöja att det nästan slutade med att en kille, som ovanligt nog ramlade framlänges inne på Fjällbagarns toalett, fick västen. Som tur var fanns fler fina vurpor som nominerades och han slapp bära västen två dagar i rad.
Deltagarna och ledarna klarade sig fint utan större skador eller stora mängder borttappade/stulna ägodelar och det tackar vi Gud för! Lägret var en enorm glädjeinjektion för alla deltagare och som ledare kan man bara vara tacksam för alla fina ungdomar som var med! Slutsats av lägret: det var ett gäng trötta men nöjda tonåringar som på torsdagseftermiddagen rullade in i Arvika, säkerligen med en och annan förkylning i bakfickan.
Vill du se fler bilder från lägret? Gå in på www.limalagret.se och kika under fliken Dagbok!
Postat i Sayuri Kikuchi. Ungdomsledare | Inga kommentarer »
8 mars, 2010
Hallå allihopa.
Nu äntligen har jag kommit igång med skrivandes, med lite påtryckningar från visa av er. Det är bra att ni pushar lite på mig, annars kanske det inte blir något skrivande för mig. Först vill jag bara säga att jag inte är så bra på stavningar eller meningsuppbyggnader, men hoppas att ni kan bortse från det och följa med i mina tankar och funderingar. Har tänkt att denna bloggen ska handla om både mina personliga tankar och SMUs tankar och aktiviteter.
Idag har det varit en fullspäckad dag för mig och huvudet går runt. Har nämligen haft besök på min arbete. För ni som inte vet vad jag gör så jobbar jag på ett laboratorium och pysslar med ventilation. Idag har jag som sagt haft besök från Jerusalem, de ska bygga ett sjukhus där nere och kollar om våra produkter är rätt för dem vilket det naturligtvis är. De var väldigt trevliga och det var kul att de kom hit, men det är ju alltid påfrestande för huvudet att ha koll på alla saker på ett så stort test. Sedan så ska man tänka på engelska och skriva på engelska, så nu ska det bli gott att slappna av och äta en buller som Terese har gjort. Hon är att snäll mot mig.
Just nu har det varit sportlov för SMU, men för några har det varit skidläger. De har haft det bra och inte alltför kallt enligt mina källor. Limalägret är en bra aktivitet inom SMU och skapar väldigt skarpa vänskapsband som kommer bestå i vått och torrt. Kommer ihåg själv första gången jag skulle med, eftersom jag är ett år äldre än Nisse och Karl så fick de inte följa med. Men min bror tvingade med mig, så upp kom jag till lima utan att känna en enda person förutom min bror. Första kvällen var hemsk, svårt att lära känna någon när man är blyg. Efter en dag i backen med att försöka hänga på min bror med mitt första snowbord år, så blev det ännu sämre på kvällen. Ringde min far med tårar i ögonen och ville bli hämtad, men de lyckades övertala mig och tur var väl det. För senare på kvällen presenterade min bror mig för två goa tjejer, som blev mina underbara vänner för alltid. Vi åkte ihop resten av lägret och hade jätte roligt. I och med detta vill jag säga att läger är viktigt och det förändrar livet.
Med vänliga hälsningar
Mattis
Postat i Mattias Axeland. SMU ordförande | 1 kommentar »
5 mars, 2010
”Världen är allt bra liten”
Det påmindes jag om vid kyrkkaffet i söndags. I samtalet med dem jag fika tillsammans med, visade det sig att vi nästan alla var pastorsbarn. Är man pastors- barn har man i regel bott på lite olika platser. Någon vid bordet berättade att han bl.a bott i Målilla där hans pappa var pastor. För mig var det särskilt intressant, eftersom min pappa också varit pastor där några år och där jag bodde som barn. Från Målilla har jag många fina barndomsminnen. När vi bott där något år fick vi flytta in i en helt nybyggd villa som församlingen byggt som pastorsbostad, det var fest för familjen. Mina första tre år i skolan gick där och mina lärare Lena o Mona var ”dom bästa i hela världen”. Mitt första jobb hade jag i Målilla. Det var att dela ut Vimmerby Tidning på eftermiddagarna efter skolan slut. Det viktigaste beslutet i livet fattade jag också där, att följa Jesus. Fast besluten ville jag som följd av det också döpas. Det gjorde jag på min nioårsdag, som tillika var fars dag och det var min far som döpte mig. Ett gott samtal kring kyrkkaffet med gemensamma aknytningspunkter är alltid trevlig, och som sagt va ”världen är allt bra liten”.
Postat i Bo Jansson. Pastor | Kommentering avstängd
24 februari, 2010
”Det Goda Samtalet” talar vi om ibland. Jag tycker vi hade ett sådant, när vi för någon vecka sedan var samlade till en pastorssamling i Missionskyrkan Töcksfors. Det handlade om fastan som vi då gick in i. Vi talade om att praktisera fasta och betydelsen av det.
Fastan förknippar vi ofta med att vi avhåller oss från mat, men man kan göra det på andra sätt också. Någon nämnde i vårt samtal att hon älskade att shoppa. Nu skulle hon söka avstå en tid. För någon annan kan det handla om en Tv eller datorfri kväll, eller avstå en myskväll.
Tiden använder man istället till stillhet i bön, bibelläsning och eftertanke. Tid då jag fördjupar min relation med Jesus. Tid då jag kan be lite extra för något bönämne som ligger på mitt hjärta.
Jag samtala med någon i vår kyrka idag, som berättade att hon tillsammans med några vänner kommit överens om att fasta. Uppmuntrar dig att pröva på att fasta i någon form. Säkert kommer du upptäcka att det har sin betydelse, att det ligger en särkild styrka och kraft i att praktisera fasta.
Postat i Bo Jansson. Pastor | Kommentering avstängd
19 februari, 2010
Det brukar alltid vara trevliga stunder på våra förmiddagsfikan i kyrkan. Och gott! Frivilligpersonalen på kontoret fixar troget så vi får kaffe, te, saft, vatten… eller vad nu alla vill ha. Alltid är det någon som har lämnat kvar något smaskens i kylskåpet till personalen, eller så har någon på expeditionen tagit med sig något gott! Vi är bortskämda! I dag var det trevligt som vanligt, men annorlunda ändå. Vi har nämligen haft nöjet att ha en praktikant här i flera månader, och hon slutar i dag. Paulina Engström går en designutbildning i Sunne. Sedan början på november har hon haft en plats på ungdomsledarens kontor. Därför har vi fått mycket hjälp med sådana händelser som ungdomskonferensen i november, ”100-dagar med Jesus”-kampanjen, annonsutformning, affisher och foldrar, hemsida, logga och mycket annat. Gratis! Inte minst har Paulina bidragit med många muntra skratt, glada tiillrop och överhuvudtaget en skön stämning. Tack Paulina! Vi kommer att sakna dig på expeditionen. I dag fick vi ananaspaj av Paulina förutom semlorna som damerna på exp. hade fixat… Vi står oss några timmar till!.
Sen får man inte glömma bort att ett obetalt frivilligarbete av stora mått pågår hela tiden i vår organisation. Frikyrkan är otrolig! Hela vår verksamhet bygger på människor som satsar enormt av sin tid och sitt engagemang. Inte för att det är ett krav för att få vara med, men för att det lätt blir så när hjärtat tar över. En del serverar fika. Andra sitter i styrelser och utskott. Denna hemsida har en mycket engagerad webmaster. Andra ger oss musik och sång till olika tillfällen. Några sköter fastigheterna i det tysta… Men just nu säger vi tack till Paulina för att hon varit en del av vårt team i några månader!
Postat i Per Knutsson. Pastor | Inga kommentarer »
